Jag fotar lite analogt! Har en samling antika/äldre kameror varav några som är fullt fungerande, så de brukar jag köra någon rulle film igenom då och då, det är riktigt kul! :) Inte det billigaste med film och framkallning, men det är en väldigt speciell känsla att få se bilderna för första gången när de är färdiga. Sedan gillar jag att man måste stanna upp och verkligen tänka till innan man tar en bild när man fotar analogt, det är givande och väldigt, väldigt lärorikt.

Här är ett par bilder från min senaste rulle, tagna med en Canon AE-1. Filmen är Fuji Superia X-tra 400. Direkt från framkallning (oredigerade), endast förminskade.

…

Riktigt fina bilder Anna! Kul att det fortfarande lever kvar, även bland unga. Kan verkligen tänka mig att det är något speciellt med att spänt få vänta på ett resultat istället för att ta bild, för bild, för bild och se direkt i kameran.

Hade förstås en analog kamera när jag var mindre och då gick det rullar som aldrig förr. Men då var man inte så insatt i fotografering och tryckte mest på knappen i hopp om att det blev någon bild!

Jag är uppvuxen med analoga kameror och spänningen att vänta på att filmrullen skulle framkallas och skickas tillbaka!  Helt underbart vad nervkittlande det var. 

Första året i gymnasiet fotade vi endast analogt, framkallade dessutom både negativen och bilderna själva. Något jag önskat att skolan skulle ha fortsatt med men året efter satsades allt på digitalt. 

Jag ska nog damma av mina analoga kameror och testa på detta igen

Jag är ju en gammal gubbe så när jag fick mitt foto intresse, för ungefär ett halvt sekel sedan så hade jag nog aldrig hört ordet digital. Det var ju kul att vara i mörkrummet, känna den speciella doften av fixeringsvätskan och isättika till stoppbadet. Samtidigt som bilderna växte fram i framkallningsvätskan.

Brukar titta på grejorna ibland och känna av nostalgin, men jag längtar inte till att börja med det igen.

Tanken brukar även komma till diafilmen jag använde till att börja med, ”Kodachrome 25” den var ju på bara 25ASA eller ISO heter det väl idag.

Så den var ju känd för sin fina skärpa och sin finkornighet

Nog är det bekvämare att ha mörkrummet i datorn, för att inte tala om de höga priserna på filmerna man måste köpa.

Nu är det ju bara att knäppa på tusentals bilder om man vill, och inte behöva grämas över att man fördärvat en hel dyr diafilm. Bara för att man glömt ställa om  ”ASA-talet” till 25ASA, då filmen innan var den blixtsnabba svartvita filmen TRI-X på 400ASA.

Köpte man tysk film som Agfa så var inte ljuskänsligheten ASA utan DIN och det var inte samma skala som ASA.

Det fanns en populär diafilm som hette Agfa CT18, där DIN-talet var 18 det motsvarar 50ASA.

ISO som används idag är samma skala som ASA

Det här blev nog mest ett nostalgiskt svammel…………………🤔

Jag fick en Nikon FM2 av en gammal fotograf som jag har lekt lite med. Det längsta jag kommit i laborationerna är att framkalla S/V film på skithuset och skannat negativen.

Skulle vara kul att satsa mer på analog fotografering men tar för mycket tid och plats om det ska bli något seriöst av det hela.